suomi svenska english
GERDA OCH SALOMO WUORIOS STIFTELSE

Ändamålet för stiftelsen
Ändamålet för stiftelsen är att ekonomiskt främja bildkonster, konstindustrin, arkitektur och utbildning i måleribranschen. För att fullgöra sitt ändamål delar stiftelsen ut en del av nettoavkastningen från sina tillgångar i understöd till nedan nämnda organisationer den 28 augusti årligen. Dessutom kan stiftelsen i ringa grad främja fullgörandet av sitt ändamål på andra sätt.

Styrelsen för Gerda och Salomo Wuorios stiftelse 2016–2019
Hannu Hokka (ordf.), Finska Konstföreningen och Finlands konstakademi
Satu-Minna Suorajärvi (vice ordf.), Finlands bildkonstnärer
Paula Huotelin, Finlands Arkitektförbund
Matti Nurminen, Finlands Bildhuggarförbund
Lena Strömberg, Industrikonstförbundet Ornamo
Heidi Tirkkonen, Konstflitföreningen i Finland
Markku Välkkilä, Helsingin Maalariammattikoulu

Årliga utdelningar
2007 till förmånstagarorganisationerna utdelades 546 000 euro tillsammans. År 2007 utbetalde stiftelsen en extrautdelning om 40 000 euro till varje organisation till jubileumsårets ära.
2008 till förmånstagarorganisationerna utdelades 266 000 euro tillsammans.
2009 till förmånstagarorganisationerna utdelades 224 000 euro tillsammans.
2010 till förmånstagarorganisationerna utdelades 266 000 euro tillsammans.
2011 till förmånstagarorganisationerna utdelades 315 000 euro tillsammans.
2012 till förmånstagarorganisationerna utdelades 294 000 euro tillsammans.
2013 till förmånstagarorganisationerna utdelades 336 000 euro tillsammans.
2014 till förmånstagarorganisationerna utdelades 350 000 euro tillsammans.
2015 till förmånstagarorganisationerna utdelades 840 000 euro tillsammans.
2016 till förmånstagarorganisationerna utdelades 525 000 euro tillsammans.
2017 till förmånstagarorganisationerna utdelades 700 000 euro tillsammans.

Andra bidrag
2009 Stiftelsen tilldelade 20 000 euro till Helsingfors Konsthall för restaurering av vestibulen.
2013 Stiftelsen tilldelade 15 000 euro till Fölisöstiftelsen för konservering av bakgrundsmålning i övaktens hus på Fölisön.

Stiftelsens historia
Salomo och Gerda Wuorios enda arvinge, arkitekt Karl Gunnar Valdemar Wuorio, dog ogift den 18 juli 1965. Gunnar Wuorios testamente innehöll uttryckliga anvisningar till förvaltarna av kvarlåtenskapen. Enligt anvisningarna skulle man efter att nödvändiga kostnader betalats, göra fyra penningdonationer enligt Gerda och Salomo Wuorios önskemål. Till Helsingfors stad skulle man donera två miljoner mark för anskaffning av monumentalmålningar till offentliga byggnader. Till personalens pensionsanstalt vid S. Wuorios tapet- och mattavdelning samt S. Wuorios målavdelning riktades två miljoner mark vardera. Till Mannerheims Barnskyddsförbund skulle en miljon mark doneras och en motsvarande summa till församlingen i Hausjärvi, Salomo Wuorios barndomssocken, för att användas till eleverna vid kyrkbyns folkskola. Anvisningar fanns även för delning av det mest värdefulla av hemmets lösöre. Pekka Halonens och Väinö Blomstedts målningar med Kalevala-motiv skulle skänkas till Kalevalasällskapet. Övriga konstverk skulle doneras till Konstmuseet Ateneum.

Grundandet av stiftelsen
Efter de i testamentet nämnda donationerna skulle en stiftelse i mammans och pappans namn grundas för den resterande egendomen. Stiftelsens styrelse skulle bildas så att en medlem ur var och en av följande organisationer skulle väljas till den: Finlands konstakademi och Finska Konstföreningen tillsammans, Finlands bildkonstnärer, Finlands Bildhuggarförbund, Konstflitföreningen i Finland, Industrikonstförbundet Ornamo, Finlands Arkitektförbund och Helsingin maalariammattikoulu. Stiftelsens nettointäkt skulle delas jämnt mellan ovan nämnda organisationer.

I stiftelsens egendom ingick två fastigheter. Unionsgatan 30 var beläget i affärscentrum mellan Alexandersgatan och Norra esplanaden. I dess båda lägre våningar fungerade Wuorio & Co:s matt- och tapetaffär och i de fyra övre våningarna fanns kontorslokaler och lägenheter. Byggnaden i sex våningar på Unionsgatan 10 var belägen i utkanten av affärscentrum. I dess nedre våning fungerade S. Wuorios måleri. Den övriga fastighetsegendomen bestod av femton bostadsaktier. Därtill omfattade egendomen bl.a. guld, värdefulla smycken, kontanta medel på bankkonton och en tomt i Spanien.

Till testamentsexekutorer utsågs vicehäradshövding Bo Bäckström och ingenjör Elo Durchman, vilka utarbetade stiftelsens stadgar med beaktande av bestämmelserna i testamentet. Det konstituerande mötet för Gerda och Salomo Wuorios stiftelse hölls 11.3.1966. Den första styrelsens medlemmar var vicehäradshövding Viljo Hakulinen (Finlands konstakademi och Finska Konstföreningen), ekonom Pauli Paaermaa (Finlands bildkonstnärer), Johan Finne (Finlands Bildhuggarförbund), verkställande direktör Olof Gummerus (Konstflitföreningen i Finland), arkitekt Markku Visanti (Industrikonstförbundet Ornamo), arkitekt Pertti Luostarinen (Finlands Arkitektförbund) och rektor Osmo A. Voutilainen (Helsingin maalariammattikoulu). Under det första hela verksamhetsåret 1967 utdelade stiftelsen 20 000 mark till var och en av dess förmånstagarorganisationer på Salomo Wuorios födelsedag den 28 augusti. Samma år tillsattes en kommitté för att planera placeringen av stiftelsens medel.

Misslyckade placeringar
Den efterkrigstida flyttrörelsen från landet till städerna orsakade en brist på bostäder och staten börja stöda bostadsbyggandet med hjälp av aravalån. När Wuorios stiftelse planerade sina placeringar blev bostadsbygge ett av de främsta alternativen. I juni 1968 valdes Helsingin Haka till samarbetspartner. Flervåningshusen som finansierades med aravalån byggdes i dåvarande Helsingfors landskommun, som numera är Västerkulla i Vanda. Det sista huset i det stora byggprojektet färdigställdes sensommaren 1971. Som resultat av det över treåriga projektet uppkom elva bostadshus med totalt 494 bostäder samt sex ateljéer för uthyrning till konstnärer.

I mötesprotokollen för Gerda och Salomo Wuorios stiftelse nämns Hvitträsk första gången i december 1968. Då redogjorde ordförande Luostarinen för förhandlingarna om köp av Hvitträsk till stiftelsen med lån från KOP. Arkitekttrion Gesellius - Lindgren – Saarinens bostads- och ateljébyggnad hade via exekutiv auktion övergått i Kansallis-Osake-Pankkis ägo. Beslutet att köpa Hvitträsk fattades av stiftelsens styrelse i augusti 1969. Hvitträsks öppningsceremoni firades 8.6.1971. Finlands Arkitekturmuseum arrangerade en utställning som bestod av Eliel Saarinens originalritningar och därtill arrangerades utställningar av Finlands Bildhuggarförbund och Gillet för Medaljkonst i Finland under den första sommaren.

Byggnadsentreprenaden i Västerkulla samt köpet, restaureringen och underhållet av Hvitträsk visade båda sig snabbt att vara ekonomiskt ohållbara projekt. Det blev nödvändigt att vidta åtgärder för att minska lånebeloppen. Beslutet om att sälja Unionsgatan 10 fattades i september 1972 och sju år senare var styrelse tvungen att avstå även från fastigheten på Unionsgatan 30 som kallades Wuorios affärspalats. Efter långdragna förhandlingar fick man sålt byggnaderna i Västerkulla till Vanda stad i mars 1978. Fastigheten i Hvitträsk övergick till staten i början av år 1981.

Stabilisering av verksamheten
Under åren 1976–80 utdelades inga andelar till förmånstagarorganisationerna, men på 1980-talet började den ekonomiska situationen stabiliseras och förmånstagarorganisationerna fick återigen sina årliga utdelningar. Under 1980-talet ökade andelarna som utdelades betydligt och mellan år 1983 och 1990 tredubblades andelen som förmånstagarorganisationerna fick. Under de senaste åren har stiftelsens medel varit placerade i värdepapper. Lyckade placeringar och näringslivets återhämtning har möjliggjort fortsatt ökade utdelningar. Genom de stadgeenliga årliga utdelningarna fortsätter stiftelsen Salomo Wuorios livsverk.